Andra..
....inlägget från mig, skull egentligen vilja backa tre år i tiden och börja berätta därifrån
men jag gör inte det nu får komma en annan gång!
På senaste tiden har det vart mycke prat om att få ihop vardagen http://www.nsd.se/nyheter/overkalix/artikel.aspx?ArticleID=7216781#forum så det har vart en hel del prat både på gott och ont.
För mig handlar det om att få vardagen att fungera utan att vara beroende av andra..
Har på senaste tiden börja sätta ner foten och säga NEJ när ja känner att de blir för mycket av allt!
Jag jobbar affärstider 10-18 måndag till fredag och ledig varannan helg
när minsta flickan är hos mig, på mamma vacka. Äldsta dottern bor hemma hos mig
på heltid, fast vissa helger är hon hos sin pappa!
Den äldsta dottern rider en dag i veckan och basket tre dagar i veckan och lillan hon
går barndans en dag i veckan.
Så för mig handlar det om att få det att fungera med, middagen, läxläsningen, körningar, nattning, rastning av hund,ta hand om hemmet och egen tid, som inte exsisterar under veckorna!
Sen är det ju mycket annat också som spelar in...för att allt ska fungera för mig!
Givetvis så pratar jag om hur det är för mig och inte för någon annan. För dig som läser ser livs pusslet garanterat annorlunda ut, en för mig!
Jag förstår att de inte är lätt att vara två i en familj att få ihop vardagen,den andra kanske jobbar borta på veckorna, så det innebär ju mer jobb för den som är på hemma plan...allt vad det inebär
Det jag försöker säga att inget liv är det andra lik, varför ska vi kasta skit på varandra
om det är någon som vågar sticka ut och säga hur man har det! För de flesta människor är rädda för vad andra ska tycka om ditt å datt i ens liv!!
Undrar bara, varför ska vi låtsas...tål att tänkas på!Sen var det någon som sa "allt är inte så som det ser ut att vara" då undrar man varför håller man ett sken utåt..
vad är man rädd för??
