Från sorg till ett fungerande liv..
Är ett bra tag sedan jag skrev här, livet rullar på nästan som vanligt fast Jonathan kommer alltid att fattas oss men mest av allt för Stella och Amanda..
Vad sker annars då, jo jag jobbar kvar på mitt nuvarande jobb i Gällivare. Men kommer snart att få börja jobba på förlossningen. Hur jag längtar bort från där jag är nu.
Jo och varför jag vill bort härifrån är för att vissa av mina så kallade kollegor tycke visst inte att jag behövde vara borta från jobbet för att Jonathan hade gått bort. Jag som vuxen person har svårt att förstå att man ens kan öppna sin mun å säga så. Mitt barns mående går före mitt jobb och så är det och kommer alltid att vara.
Sen att man diskuterar varför jag är borta, säkert inte sjuk, och att jag måste vara mycket rik eftersom jag kan vara borta. Ja så mycket skitsnack och elakheter och falska kollegor har jag nog aldrig i hela mitt liv träffat. Å inte är det då konstigt heller varför alla slutar..
Men sen finns det kollegor som är helt underbara roliga trevliga, stöttar och berättar vad som försiggås i kulisserna.
Nå men nog om eländet, men ta dig/er en tankeställare hur man betar sig som vuxen på en arbetsplats!
Snat nalkas det påsk och jag blir ledig hela helgen. Mina båda barn kommer hem och lilla fröken Stella. Jag har köpt henne en lite påsk pressent, hennes första cykel och den ryms tyvärr inte i ett påskägg. Men hon kommer att bli så glad..
Längtar så..
