Klockan..
....slår klockan slår och tiden går, så plötsligt så sjunker man ner under marken av saknad. Har varit en relativt bra månad men sen behövs det en liten sak som slår undan bena på mig.. de finns en sida på fb som heter, Till minne av Glenn så hade en utav Glenns vänner lagt upp en bild på en nygjord tatuering med hanses namn å vila ifred och ett kors.. när jag såg den bilden så var jag på jobbet, var tvungen att bläddra bort den fort kände hur tårarna brände och hur jag som sjönk i min egen bearbetning av sorgen tusen steg.
På fredag fyller Glenn år... Eller skulle ha fyllt 43 men så blir det aldrig.
Faaan fan vad jag saknar han så jävla mycket önskar att allt bara var en hemsk mardröm! Jag minns så väl hur många gånger jag har sagt till han att de får aldrig hända han något, för jag kommer aldrig att fixa ett liv utan han.. och hur många gånger har han inte lovat mig att de ska aldrig hända han något.. så nu sitter jag här med tårar i ögonen å minns alla våra bra stunder!
Älskade Glenn ❤
